Markarbeten på Lövestad skola

Ny asfalt och borttagning av sprucket träd

Ny asfaltering framför skolan ger bättre tillgänglighet samt att nu kan vi måla fler hopphagar mm för elevernas lekar!

Ett av de gamla träden som planterades för ca 50-60 år sedan är borttaget, då stammen var sprucken. Det kommer att planteras ett likadant träd igen. För er som inte vet så är träden på skolan träd planterade utifrån att skolbarnen ska kunna lära sig flera olika trädsorter som växer i Sverige. Detta gjordes utifrån en pedagogisk tanke, då skolan byggdes.

Nu har stora maskiner varit här och det har satt sina spår i marken, som ska återställas och spärras av.

Det finns någon märklig dragningskraft för barn, troligen nyfikenhet, när ett område är avspärrat. Det är där barnen vill vara. Så om ditt barn kommer hem och är extra smutsigt och lerigt. Fråga barnet var det har varit! 😉

Elisabet

 

Lovveckan på Lövestad fritids

Spökmåndag! Hu jedamej!

  

Spökrunda i källaren. Det var nästan mörkt, små ljuslyktor var tända längs vägen. Det var lite läskigt att gå fram i lokalen med hjälp av att hålla ena handen på ett snöre och den andra handen hålla en kompis.

När det skramlade lite sa ett av barnen.

– Usch, vad det låter! Då svarade kompisen:

– Du behöver inte vara rädd! Det är bara rektorn som skramlar.

Om det var rektorns skakiga knän eller om det var den gamla kulramen. Det förtäljer inte historien.

Vad tror du?

Elisabet

Romer i Sverige

Lär dig om romer i Sverige, historiskt och idag.

Tema: Minoritetsfolk

Gör en resa, i tid och rum, tillsammans med Erland Kaldaras från Romska Kulturcentrat i Malmö. Han kommer på besök till er skola.Med sig har han två koffertar fyllda med en utställning om romers och resandes historia.

Den bygger på intervjuer av romer och innehåller personliga berättelser, musik, film, kläder och föremål. Romerna har funnits här sedan 1500-talet, men de blev inte folkbokförda förrän omkring 1960.Detta innebar att de tidigare inte hade rätt till skolgång eller sjukvård. Inte hellerkyrkan accepterade dem och de vägrades kyrkliga vigslar, dop eller begravningar.Länge lydde de under lösdriverilagen, vilket innebar att de i princip var fredlösa.De fick inte stanna på en plats längre än tre dagar.Som uppföljning på föreläsningen kommer eleverna även att få en dansworkshop, samt en avslutning med musik, dans och visning av romska kläder.

Ett minoritetsfolk! Vad innebär det?

Elisabet

 

Omvärldsbevakning

Hej!

Här kommer lite omvärldsbevakning om vad som är på gång inom skolvärlden. Vi får avvakta och se hur besluten blir.

Lagrådsremiss: Ökad tydlighet om politisk information i skolan

” Skolan är ingen allmän plats, utan elevers och lärares arbetsmiljö måste sättas i första rummet. Utgångspunkten är därför att partierna ska bjudas in på skolans villkor. Lagrådsremissen innehåller ett förslag om att införa en ny paragraf i skollagen som klargör vad som ska gälla när politiska partier bjuds in till skolan.”

”Det nya förslaget innebär att rektor ska kunna begränsa inbjudan till demokratiskt valda partier som sitter i riksdagen, kommunfullmäktige (inklusive landstings- eller regionfullmäktige) eller Europaparlamentet. Rektor kan även göra ett annat urval förutsatt att det görs på objektiva grunder.” Om ett urval av politiska partier har bjudits in till en skola så behöver inte andra politiska partier som har anmält intresse för att medverka ges en sådan möjlighet. Rektor får dock besluta att eleverna, som ett led i utbildningen, ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av politisk information från andra partier. Kravet på objektivitet är reglerat i grundlagen och innebär att skolor inte får utesluta ett parti enbart på grund av att det har åsikter som uppfattas som odemokratiska eller inte delar skolans värdegrund. Samtidigt betonas i lagrådsremissen att skolan har ett ansvar att arbeta med demokrati och mänskliga rättigheter.”  Regeringen föreslår att bestämmelserna ska börja tillämpas under våren 2018.

Lagrådsremiss om skolstart vid sex års ålder

”Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800). Det föreslås att skolplikten för barn bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, det vill säga redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig.”

”Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan, om inte barnet ska tas emot i sameskolan, specialskolan eller grundsärskolan. Enskilda huvudmän som redan är godkända som huvudmän för fristående förskoleklasser, bör med automatik även fortsättningsvis få anordna obligatoriska förskoleklasser.

Eleverna i förskoleklassen ska få rätt till kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. De ska också få rätt till kostnadsfri skolskjuts på samma villkor som grundskoleelever. Skolsystemet ska ha en viss flexibilitet. Ett barn ska få tas emot tidigare i förskoleklassen liksom i årskurs 1 i grundskolan och motsvarande skolformer under vissa förutsättningar, om barnets vårdnadshavare önskar det. Efter begäran av ett barns vårdnadshavare ska ett barn också kunna få skolplikten uppskjuten ett år om det finns särskilda skäl. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och ska tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2018”.

Lagrådsremiss om digitalisering av nationella prov

”För att effektivisera det nationella stödet för kunskapsbedömning och betygssättning föreslår regeringen att de nationella proven och bedömningsstöden digitaliseras. Digitalisering ska minska arbetsbördan och därmed frigöra tid för lärare till undervisning. Lagrådsremissen innehåller också förslag om att resultatet på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning, att proven ska anonymiseras och att någon annan än den undervisande läraren ska bedöma proven. Dessa ändringar kommer att öka likvärdigheten och rättvisan i kunskapsbedömningen av enskilda elever.””Regeringen föreslår också att syftet med de nationella proven ska renodlas till att vara huvudsakligen betygsstödjande.” ”Lagförslagen föreslås träda i kraft den 29 juni 2018 och arbetet med digitalisering är redan påbörjat.

Uppsatsdelarna i nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska kommer att skrivas på dator redan från och med höstterminen 2018.”

Lagrådsremiss om åtgärdsgarantin för läsa, skriva och räkna

”Genom åtgärdsgarantin garanteras att elever i behov av stöd upptäcks tidigt och får de insatser som de behöver för att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Åtgärdsgarantin är uppfylld när skolorna har genomfört den av garantin reglerade kartläggningen och analysen, planerat och vidtagit de stödåtgärder som behövs samt följt upp åtgärderna och överfört resultatet av uppföljningen till ansvarig lärare i kommande årskurs.”

”I lagrådsremissen föreslås att det införs bestämmelser i skollagen om en åtgärdsgaranti i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Genom åtgärdsgarantin ska det säkerställas att alla elever som behöver stöd, redan från förskoleklass får individuellt utformade stödinsatser för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik. ”Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2018.

Lagrådsremiss om obligatorisk prao i högstadiet

”Alla elever bör få likvärdiga möjligheter att skaffa erfarenheter inför kommande val av utbildning och yrkesinriktning. Därför har regeringen i dag beslutat om en remiss till Lagrådet (Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv) med förslag om att obligatorisk prao återinförs i grundskolan och specialskolan.” ”För att öka jämlikheten i skolan och ge alla elever möjlighet att prova på yrkeslivet vill regeringen införa bestämmelser i skollagen om att alla skolor ska erbjuda sina elever prao i minst tio dagar. Praon kan förläggas när som helst under grundskolans årskurs 8 eller 9, respektive specialskolans årskurs 9 eller 10.” Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Jag tycker dessa nya lagtexter kan bli bra. Vad tycker du?

Elisabet

 

Chromebook

Digitalisering i Sjöbo kommun

Från och med nu är tanken att eleverna får sin Chromebook i åk 4 respektive i åk 7 och att de använder den hela datorns livslängd (3 år).

Från och med nu är tanken att eleverna får sin Chromebook i åk 4 respektive i åk 7 och att de använder den hela datorns livslängd (3 år). Därför är det nu ok att namna datorn på ett snyggt/ diskret sätt, så att märkningen går att ta bort om man slutar i kommunen.

 

Vad är Chromebook?

  • Chromebook – datorn som passar alla

En Chromebook är klar att börja användas på nolltid! Du loggar enkelt in med ditt Google-konto och din dator är redo att börja användas. Vik upp skärmen och sätt igång. Tack vare lång batteritid kan du lämna laddaren hemma. Dessutom håller sig datorn lika snabb över tid tack vare automatiska uppdateringar. Med webbläsare som Chrome Instant och Chrome Omnibox kan du surfa blixtsnabbt.

  • Alltid redo!

Det bästa är att din Chromebook uppdateras automatiskt så att du alltid har den senaste och bästa versionen.

  • Dela bara det du vill dela

Byt mellan olika konton på ett kick och låna ut din dator till en vän utan att behöva dela ditt innehåll.

  • Inbyggt skydd

Tack vare det inbyggda skyddet kan du hålla din dator säker från virus och skadlig programvara. Dessutom slipper du oroa dig över krånglet med att uppdatera programmen och ladda ner de senaste versionerna. Ditt Chromebook-skydd uppdateras automatiskt – enkelt och helt kostnadsfritt! Din Chromebook är därför alltid skyddad med den senaste versionen av virusskydd.

  • Backa upp i molnet

Med den inbyggda molnlagringen, Google Drive™, säkerhetskopieras dina filer automatiskt. Du behöver därför aldrig oroa dig över att förlora dina filer igen.

  • Synkronisering

Chromebook fungerar trådlöst med dina andra enheter som smartphone, surfplatta eller en annan dator. Till exempel, när du tar ett foto på din smartphone så synkroniseras dina enheter automatiskt via Google+™Photos. Ett ögonblick senare kan du redigera fotot på din Chromebook – det blir helt enkelt inte lättare än så!

Vi hoppas att våra elever blir både glada och nyfikna på Chromebook.

Blir du nyfiken?

Elisabet

 

 

 

Första skolveckan avslutas

Första skolveckan avslutas för åk 4-6 med en brännbollsmatch. Det var mycket jämnt mellan lagen, det skiljde bara 1 poäng när matchen var över.

Brännbollsmatchen, förutom att det är roligt, är en del av den pedagogiska uppdraget att skapa möjlighet till goda kamratrelationer i blandade åldersgrupper.

Vi-känslan är viktig, eller vad tycker du?

Elisabet

Badlakansvolleyboll

Samarbetsövningar och nya lekar för sommaren!

Grundregeln är att några personer bildar nätet i mitten. På var sin sida om nätet står lagen, med handdukar som hjälpmedel. Man både fångar och kastar iväg bollen med badlakanet.

Om du inte själv har testat, skulle du vilja?

Elisabet